Elavbrott i regeringen

Smålandsposten 2016-o5-16

http://www.smp.se/ledare/elavbrott-i-regeringen/

 

image

Med storskalig havsbaserad vindkraft skulle elpriset i södra Sverige sjunka. Men regeringen förhalar tillståndsprocessen.
MARCUS SVENSSON

 

Över stock och sten, genom mark och skog, plöjer Svenska Kraftnät fram med kraftledningar för att föra el från norr till söder. Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra elområden. Skälet till att det är dyrare med el i söder än i norr är att vi som bor i Sydsverige är fler som delar på mindre energiproduktion. I dag finns det flaskhalsar i elnätet, vilket gör att förmågan att överföra el mellan elområdena begränsas, något som påverkar priset.

Om Sydsverige hade en bättre elproduktion hade behovet av överföring genom landet minskat. Både Alliansregeringen och den nuvarande rödgröna regeringen har haft möjligheten att bygga ut elproduktionen i det elområde som lider av stora elunderskott. Men de borgerliga partierna tog inte chansen och nuvarande regering lämnar inga besked.

2008 bildades Blekinge Offshore AB. Uppbackat av svensk basindustri vill man satsa på en av världens största havsbaserade vindkraftsparker. Fullt utbyggd skulle den producera åtta TWh årligen, motsvarande cirka fem procent av Sveriges årliga elförbrukning. Ett rejält tillskott, med andra ord. Området i Hanöbukten ligger inom det nationella riksintresset för vindkraft och har godkänts av Mark- och miljödomstolen. Men för att undvika överklaganden skickades ärendet vidare till regeringen. Försvarsmakten har motsatt sig projektet, av skäl som inte redovisats. Trots att bolaget sagt sig vara beredda till anpassning är dörren stängd. Mot bakgrund av att vindkraftsparker växer fram utanför Europas kuster i stor skala framstår det som märkligt att just det svenska försvaret gör andra bedömningar än i exempelvis Tyskland, Danmark och Polen. Egen nationell energiproduktion ligger dessutom i totalförsvarets intresse.
Det finns heller inget motstånd i fiskerinäringen. Tvärtom har det ofta visat sig gynna fisket, eftersom bottenfundamenten ombildas till rev där fisken trivs. Tanken är också att arbetstillfällen ska skapas i Sverige, till skillnad från när Eon byggde vindkraftsparken i havet öster om Kårehamn – då enbart utländska entreprenörer anlitades. Föga förvånande finns därför också ett lokalt politiskt stöd för projektet.

Men Blekinge Offshore har haft otur. Processen har försenats genom att handläggare på regeringskansliet som haft hand om frågan slutat, inte en utan två gånger. Något som i sig väcker frågan om rättssäkerheten inom regeringskansliet är beroende av enskilda. Projektet har varit ett regeringsärende sedan början av 2013. Inom kort utses en ny miljöminister i Sverige. Det mesta pekar på att det blir Isabella Lövin (MP), som inledde sin politiska bana på grund av sitt engagemang i havsmiljöfrågor. Om det är bra eller dåligt för det stora industriprojektet utanför den blekingska kusten återstår att se. Men möjligheten att producera en stor mängd miljövänlig el finns. Det skulle till och med kunna betraktas som en fjäder i hatten för de gröna. Men risken att investerarna till slut tröttnar och drar sig ur går inte att bortse ifrån. Regeringen bör därför sätta ned foten. Att inte göra någonting berör inte enbart det aktuella bolaget – utan kan uppfattas som en signal till andra om att godkännande av stora investeringar på regeringsnivå är en lönlös process.